Jag har verkligen ingenting att göra. Egentligen massor, men inget jag vill göra, om vi säger så. Jag känner inte för att sitta med facebooksidan uppe och vänta på att något skall hända.
Lite sådär som det kan vara ibland när man haft sommarlov förlänge, man vill men vill inte.
haha, "ibland så kräks jag" ekade just i huvudet. kom att tänka på den gången jag spydde hos tandläkaren. Jag var inte så gammal då, runt 8-10 kanske. Jag har aldrig haft tandläkarskräck, utan tyckt att det är ganska spännande att gå dit. Den här gången blev det mindre trevligt. Jag skulle göra sådana där tandavtryck i gegga. Blå gegga. mitt under proceduren klämde jag halvkvävd fram att jag behövde kräkas, men tandläkaren bara log och sade "ingen fara, det kan kännas så". Jotack, jag spydde ner både mig och tandläkaren (6). Den där geggan var liiite längre ner i halsen än den skulle. Lilla lina fick åka hem i lånade tandläkarbyxor!
En annan gång lekte vi med den elektroniskt inställbara stolen medan tandläkaren hämtade något, visst var det roligt, MAMMA? ;)
![]() |
Så, 14 min kvar och jag har delat med mig av några trevliga stunder. Vi pratade om när vi var små idag. Det är sjukt hur mycket man glömt, som liksom poppar upp när man börjar prata om det. Sånt man gjorde på rasterna, på fritte eller på fritiden. Jag hade en rymdraket, i den lilla dungen på väg till skolan. där fanns en stol, massor av spakar och komplicerade knappar och olika rum. DET var coolt. Vi lekte lejonkungen i klätterställningen, eller gladiatorerna i armgången. Inte nudda mark, jaga, och mängder av äventyr. Det var en helt annan värld, och jag ljuger inte när jag säger att jag saknar den. Det är illa, men ibland tror jag att vi glömmer hur man leker. Tur att minnen finns där, långt in i hjärnkontoret.
6 min kvar. Det här blir ett sånt där alldeles för långt inlägg. men vad gör man inte, när tiden går grymt sakta? Jag borde gå och lägga mig, men det spelar ingen roll ikväll. inget spelar någon roll ikväll, jag har bestämt det. hakuna matata... åh, lejonkungen :') vägen till barndomen, nu blir det film!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar