söndag 22 augusti 2010

Hängmatta, den friska luften som hör natten till och så tusentals stjärnor. Tidlösa, oändliga stjärnor som sett så mycket och setts av så många. Det är så stort att det är tryggt och skrämmande på samma gång. Det går vidare nu, mot ett nytt kapitel. Nästa gång jag tittar upp skall jag minnas.

Det är sista natten på det sista riktiga sommarlovet. mycket har förändrats, mycket är detsamma. en liten del av mig känner att; "tjoho va kul!". En betydligt större del har ångest. Men så ska det väl vara antar jag. jag kommer i alla fall inte att vara sysslolös framöver. och det är ju jul snart.. tända ljus är ju mysigt..?

2 kommentarer:

  1. Dina ord berörde. Får tårar i ögonen. "Det är sista natten..." fyra små ord, som i mina öron låter så otroligt slagkraftiga, så betydelsefulla. Dock på ett negativt sätt. Vill inte att det här ska ta slut. Alla jag känner som tagit studenten har varit så förväntansfulla och glada över det. Jag känner bara ångest. Faktiskt. Ingenting annat.

    SvaraRadera
  2. det blir nog bra ska du se. det måste bli bra..

    SvaraRadera