...

segstartad? ja. det är nog många gånger det som ställer till det för mig. första steget är lätt, följt av ett andra. det flyter på bra, tills uppförsbacken artar sig. några steg till. fan, det här var ju jobbigt. jag vänder mig om och ser tillbaka. wow, rätt fint där nere. kastar en blick uppåt. nej, usch, säkert inte värt det. snabbt skuttar jag nedåt igen, glider nedåt. och så går det till när jag segar mig, när jag inte kommer någonstans. kryptiskt, intesant?