jag känner en kille, som är allt jag inte vågar vara.
trots mycket om och men, samt lite osämja med vädergudarna, har detta varit en alldeles förträfflig dag. vi har lekt med moppe, jag har klivit på ännu en snigel och gått en spontanpromenad.
för övrigt vill jag bara tala om att med moppe låter det "plopp" och inte kras..
åh, nu ska jag lägga mig i tid så att jag orkar jobba ordentligt imorgon. det ska bli skönt att sova ordentligt för en gångs skull.
trodde jag ja, ut i mörkret igen. vet inte om det är någon mer än jag som varit ute ikväll, men det är sjukt härligt mystiskt! dimman är tjock som en stamkund på mcdonalds, det är så häftigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar