nog är hon ganska dum,
som sitter uppe på sitt rum
hon borde sova mera
hjärnan blir som lera
men inte kan man väl rå för
att man vill minnas vad man gör
allting kommer och går
nu kan jag spara det jag får
minnen i ett nät av liv
kräver nog ett jättekliv
och priset man betalar
är sömn i skolans salar
det var en gång ett barnbarn som hade en mormor. en dag fyllde mormorn år och alla i familjen skulle fira. ett av barnen var ganska stort. hon vaknade på sin dator, eftersom hon kvällen innan suttit uppe alldeles för sent och somnat av misstag. familjen satte sig i bilen och åkte, som vanligt ganska försenade, till mormorn. när de kom fram träffade de morbrorn och hans fru. de skulle också fira mormoderns stora dag. tillsammans gick de upp för alla trapporna, och när mormorn öppnade dörren stämde de upp i skönsång. alla visste att mormorn egentligen tyckte att det var jättefint, även om hon viftade frenetiskt åt dem att sluta. efteråt sa hon att hon inte ens tänkte tacka för sången. alla visste att hon menade att det inte behövdes, eftersom det var så vackert var det ju redan en självklarhet att det uppskattades.
katten blängde och undrade i sitt stilla sinne vad de tvåbenta filurerna fått i sig för kul. sedan blev han till sin lättnad lämnad ensam. tvåbentingarna skulle visst åka någonstans.
de kom fram lagom till lunch, vilket var tur, för det var just det som var meningen. alla åt buffe, alla åt för mycket. alla åt ännu mer och chokladpudding på det.
sedan åkte de tillbaka till mormorn och åt tårta. hon som somnat på sin dator åt fyra stora bitar. sedan lekte hon med katten, och när hon nu tänker på det, glömde hon ta tillbaka hårsnodden han fångade, dödade och sprang iväg med.
jag sov hela eftermiddagen, heelt slut. och mätt var jag, är fortfarande.
det finns någon i stan som säljer en trumpet för 1000 kronor..
som sitter uppe på sitt rum
hon borde sova mera
hjärnan blir som lera
men inte kan man väl rå för
att man vill minnas vad man gör
allting kommer och går
nu kan jag spara det jag får
minnen i ett nät av liv
kräver nog ett jättekliv
och priset man betalar
är sömn i skolans salar
det var en gång ett barnbarn som hade en mormor. en dag fyllde mormorn år och alla i familjen skulle fira. ett av barnen var ganska stort. hon vaknade på sin dator, eftersom hon kvällen innan suttit uppe alldeles för sent och somnat av misstag. familjen satte sig i bilen och åkte, som vanligt ganska försenade, till mormorn. när de kom fram träffade de morbrorn och hans fru. de skulle också fira mormoderns stora dag. tillsammans gick de upp för alla trapporna, och när mormorn öppnade dörren stämde de upp i skönsång. alla visste att mormorn egentligen tyckte att det var jättefint, även om hon viftade frenetiskt åt dem att sluta. efteråt sa hon att hon inte ens tänkte tacka för sången. alla visste att hon menade att det inte behövdes, eftersom det var så vackert var det ju redan en självklarhet att det uppskattades.
katten blängde och undrade i sitt stilla sinne vad de tvåbenta filurerna fått i sig för kul. sedan blev han till sin lättnad lämnad ensam. tvåbentingarna skulle visst åka någonstans.
de kom fram lagom till lunch, vilket var tur, för det var just det som var meningen. alla åt buffe, alla åt för mycket. alla åt ännu mer och chokladpudding på det.
sedan åkte de tillbaka till mormorn och åt tårta. hon som somnat på sin dator åt fyra stora bitar. sedan lekte hon med katten, och när hon nu tänker på det, glömde hon ta tillbaka hårsnodden han fångade, dödade och sprang iväg med.
jag sov hela eftermiddagen, heelt slut. och mätt var jag, är fortfarande.
det finns någon i stan som säljer en trumpet för 1000 kronor..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar